Project Runeberg Project Runeberg (runeberg.org) is a volunteer effort to create free electronic editions of classic Nordic (Scandinavian) literature and make them openly available over the Internet. Learn more about Project Runeberg. Your donation keeps us going. Projekt Runeberg (runeberg.org) arbetar p� frivillig grund med att skapa fria elektroniska utg�vor av klassisk nordisk litteratur och g�ra dem �ppet tillg�ngliga �ver Internet. L�r dig mer om Projekt Runeberg Din g�va h�ller oss ig�ng. Project Runeberg, December 2025 December 2025 �terblick p� ett produktivt �r Projekt Runeberg grundades den 13 december 1992, f�r trettiotre �r sedan. Historia och statistik redovisas i v�r tidslinje. I b�rjan av oktober 2025 uppgick v�ra samlingar till 3,5 miljoner boksidor eller 175 hyllmeter. Under 2025 har v�ra samlingar vuxit med �ver 130,000 boksidor eller sex och en halv hyllmeter, vilket �r mer �n de n�rmast f�reg�ende �ren. Vi har fullbordat digitaliseringen av samtliga �rg�ngar av Svenska Dagbladets �rsbok (1923–1963) som dokumenterar dagsh�ndelser fr�n invigningen av Stockholms stadshus till mordet p� John F. Kennedy. F�r varje �rg�ng f�r man kompakta sammanst�llningar av viktiga h�ndelser inom politik, ekonomi, teknik, kultur, mode, idrott och kungabes�k samt en kalender dag f�r dag �ver inrikes och utrikes h�ndelser. Vi har ocks� fullbordat digitaliseringen av tredje upplagan (1923–1937) av Nordisk familjebok. D�rmed kan vi erbjuda en komplett upps�ttning av alla fyra upplagorna, alla 103 banden fr�n 1876 till 1955. Tjugofem �r har g�tt sedan vi b�rjade digitalisera f�rsta bandet. Under �ret har vi kompletterat Bonniers Litter�ra Magasin med flera �rg�ngar. Vi har digitaliserat uppslagsverken Lilla Focus, Bonniers illustrerade musiklexikon och Skolans uppslagsbok liksom samtliga sex �rg�ngar av �rebro l�ns naturskyddsf�renings �rsskrift. Inom omr�det radio har vi digitaliserat Hur jag g�r min egen radio, Vad �r vad i radio?, Radions grunder i popul�r framst�llning, Radioteknisk handbok, Radiobyggboken, Elektronikens grunder, Radioteknik och m�nga �rg�ngar av programh�ftet This is Canada f�r de internationella kortv�gss�ndningarna (bland annat p� svenska) fr�n Canadian Broadcasting Corporation. Vi har inr�ttat en ny temasida f�r omr�det flyg med flera nya titlar. Vi har ocks� b�rjat digitalisera Teknikens V�rld (som till stor del �r en flygtidning) och personaltidningen Vi p� Saab. Genom import av scannade bilder fr�n andra k�llor har vi ut�kat v�ra samlingar med Aristofanes' Komedier, Den inre missionens historia, Link�pings stifts herdaminne, Nordisk teologisk uppslagsbok och m�nga andra verk. Tekniska utmaningar De senaste �rens framsteg inom djupa neurala n�tverk (deep neural networks, deep learning) och stora spr�kmodeller (large language models, LLM) f�r artificiell intelligens har lett till �kad jakt efter stora textmassor, s�dana som v�r samling av digitaliserad litteratur. Sedan l�nge �r Googlebot och Bingbot stamg�ster p� v�r sajt; de indexerar och bearbetar textinneh�llet s� gott de klarar av. De har p� senare �r f�tt s�llskap av OpenAI-bot fr�n f�retaget OpenAI som driver Chat-GPT. Storf�retagens bottar uppf�r sig alltid h�vligt och �verbelastar aldrig v�r server, men detsamma g�ller tyv�rr inte alla glada amat�rer och uppstickare, som i en del fall bombarderar v�r server med m�nga anrop per sekund. Detta har gjort det n�dv�ndigt f�r oss att st�nga av en del "dynamiska" funktioner som utf�rs vid varje anrop, funktioner som vi b�rjade inf�ra �r 2005. Efter tjugo �rs drift har vi st�ngt av dem och �terg�tt till att servera f�rdigformulerade, statiska HTML-sidor. Resultatet �r en fantastisk �kning av prestanda. V�r sajt upplevs nu n�stan aldrig som seg. � andra sidan saknar dessa statiska HTML-sidor ibland vissa detaljer, som vi enbart har inf�rt i den dynamiska hanteringen. Mest k�nnbart �r visningen av tabeller. H�r har vi allts� skaffat oss ett arbetsbeting, en "teknisk skuld", n�mlingen att inf�ra tabellvisning �ven i skapandet av statiska HTML-sidor. Sociala medier F�r ett �r sedan var vi fortfarande optimistiska om sociala medier och gjorde en anstr�ngning att synas inte bara p� Facebook, utan �ven p� X (Twitter) och nya Bluesky. Resultatet var inte uppmuntrande, experimentet gav inte mersmak. Oavsett hur bra inneh�ll vi presenterar, leder det till medelm�ttig synlighet, eftersom f�retagens algoritmer prioriterar betalda annonser framf�r egenproducerat intressant inneh�ll. Den som scrollar genom Facebook eller X f�r nu inte se postningar fr�n sidor och grupper som de f�ljer, utan bolagens egna f�rslag p� helt annat inneh�ll. Fram�tblick mot 2026 Den 1 januari 2026 faller upphovsr�tten bort f�r verk vars f�rfattare avled 1955. Har du n�gra favoriter bland dem? Kanske Fanny Alving eller Are Waerland? Eller poeten och �vers�ttaren Hugo Gyllander? Det finns m�nga andra namn p� listan. Vi har hittills varit mycket noga och f�rsiktiga i v�r respekt f�r upphovsr�tten. Av tidskrifter och uppslagsverk med m�nga medverkande f�rfattare, d�r det �r alltf�r sv�rt att sp�ra vars och ens d�ds�r, har vi digitaliserat s�dana som �r tryckta f�r mer �n 70 �r sedan. Men denna f�rsiktighet har vi b�rjat sl�ppa p�. Redan 2016 digitaliserade vi hela 1950-talet av Teknisk Tidskrift (skribenterna var ju v�lavl�nade ingenj�rer, som inte var beroende av n�got f�rfattararvode), och ingen har klagat �ver detta �vertramp, s� under 2025 har vi b�rjat g�ra samma �vertramp g�llande Svenska Dagbladets �rsbok, Bonniers Litter�ra Magasin och Lilla Focus. N�rmast i tur f�r vidare �vertramp �r Teknik f�r Alla, Teknikens V�rld och olika uppslagsverk. Insamlingskampanj 2025/26 V�rt r�kenskaps�r �r brutet och l�per fr�n 1 augusti till 31 juli. V�r sj�tte insamlingskampanj, den f�rsta som p�gick �ret runt, avslutades 31 juli 2025 och kunde redovisa 418 g�vor till ett samlat v�rde av 197.000 kronor. �rets stora utgift r�rde ink�pet av en ny sidmatande scanner, en verklig f�rb�ttring. Den 1 augusti 2025 startade v�r sjunde insamlingskampanj, som ocks� kommer att l�pa ett helt �r. January 2025 Happy Public Domain Day 2025! From 1 January 2025, there is no more copyright for works by authors who died in 1954. We have already added works (or identified contributions) by the following: Martin Andersen Nex�, Denmark, author of Pelle Erobreren and Ditte Menneskebarn Stina Beck-Friis, Sweden, illustrator Frans G. Bengtsson, Sweden, author of R�de Orm and translator of Thoreau's Walden Elis Bergh, Sweden, illustrator Knud Berlin, Denmark Signe Bratt, Sweden, translator of works by Sigmund Freud Sofie Christie, Norway, known under her pen-name Nora Nor Karl Dahl, Norway, illustrator Helga Fretheim, Norway G�sta af Geijerstam, Sweden, illustrator Emil Hasselblatt, Finland Gurli Hertzman-Ericson, Sweden, translator Nils Holmgren, Sweden, translator of a work by Ernst Haeckel Greta Lagerfelt, Sweden Rickman von der Lancken, Sweden Lila Lykke-Seest, Norway Marika Stiernstedt, Sweden David Robert Wahlquist, Sweden Lydia Wahlstr�m, Sweden Georg von Wendt, Finland Fia �hman, Sweden Literature scholars: Just Bing, Norway Otto Sylwan, Sweden Engineers: Eric Anders�n, Sweden Einar Erix, Sweden Peder Lobben, Norway and U.S.A. Insamlingskampanj 2024/25 �rets insamlingskampanj g�r fram�t och har nu passerat h�lften av sin m�ls�ttning. Donationernas medianv�rde av 200 kronor. En fj�rdedel ger 100 kronor eller mindre, en fj�rdedel ger 300 kronor eller mer. Men n�gra f� st�rre g�vor drar upp medelv�rdet. December 2024 Adventskalender Vinterm�rkret s�nker sig och den 1-24 december presenterar vi en kalender av intressant och upplysande l�sning: 1. Gottfrid Adlerz, Om m�nniskans ursprung (1888) F�rfattaren var 30 �r gammal, f�dd i Vadstena �ret innan Charles Darwin hade lagt fram sin teori Om arternas uppkomst (1859). Han skrevs 1878 in vid Uppsala universitet, d�r han studerade zoologi, och hade 1888 doktorerat p� ett arbete om myrorna. I v�ntan p� en fast tj�nst, skrev han denna popul�rvetenskapliga framst�llning om m�nniskans ursprung. Liksom Darwin b�rjar han med husdjursaveln, d�r m�nniskan st�r f�r ett konstgjort eller onaturligt urval, vilket leder till tanken att naturen sj�lv st�r f�r ett naturligt urval. F�rfattaren blev docent vid Stockholms h�gskola, senare lektor i Sundsvall. Han skrev artiklar i Nordisk familjebok under signaturen G. A-z och olika popul�rvetenskapliga skrifter. 2. Curt Wallis, D�dlighetens aftagande i Sverge och orsakerna d�rtill (1888) F�rfattaren var 43 �r gammal och redan etablerad som l�kare och extraordinarie professor vid Karolinska institutet. Han var politiskt engagerad och nykterhetsivrare. I denna korta skrift p� 15 sidor ger han en f�rel�sning grundad p� medicinsk statistik, en f�reg�ngare till Hans Rosling, och konstaterar liksom denne att folk blir allt �ldre och d�r mindre ofta, att d�dligheten hos olika sjukdomar har minskat, men ocks� att nativiteten och gifterm�len har minskat. (M�rkligast �r kanske att han inte alls n�mner alkohol i detta sammanhang.) 3. Herman Almkvist, Koranen, Muhammedanernas bibel (1888) Advent �r en nedr�kning till den kristna julen, men h�r f�r vi en inblick i islams heliga skrift. Detta �r inte koranen, utan en kort skrift som ger en �verblick av dess bakgrund, spr�kliga stil och inneh�ll. F�rfattaren var 49 �r gammal, spr�kvetare som hade doktorerat 1866 och studerat hebreiska, arabiska, turkiska, persiska och sanskrit och som sedan 1880 var professor vid Uppsala universitet. Han utgav ocks� �vers�ttningar fr�n ryska och skrev 400 artiklar i f�rsta upplagan av Nordisk familjebok under signaturen H. A. 4. Karl af Geijerstam, Nutidens arbetss�tt (1888) F�rfattaren hade tagit studentexamen i Falun 1878 p� helklassiska linjen och hade sedan praktiserat som arbetare p� lokomotivverkstad i Malm�, vilket var n�got oerh�rt p� den tiden, innan han l�ste vidare p� KTH och blev civilingenj�r 1883. Han ville revolutionera v�rlden och valde tekniken som metod, allts� inte f�rst ingenj�r med samh�llsintresset utanp�. Sedan 1886 arbetade han vid Patentverket och var 28 �r gammal n�r han skrev den h�r boken. Hans storebror var den mer k�nde f�rfattaren Gustaf af Geijerstam. 5. Axel Svenson, Om �fverl�ggningar och beslut (1888) F�rfattaren hade redan i 15 �r arbetat som folkskoll�rare i Ystad och var medgrundare av flera r�str�ttsf�reningar i Sk�ne och av Ystads arbetaref�rening. Denna "hj�lpreda f�r deltagare i m�ten och sammantr�den" blev ett uppskattat hj�lpmedel i folkr�relse-Sverige och utkom i 17 upplagor fram till 1932. F�rfattaren v�xlade p� 1890-talet yrkesbana till journalistiken. 6. A. G. H�gbom, Istiden : ett skede i jordens historia (1888) Glaci�rer var k�nda, men att de en g�ng hade t�ckt hela Skandinavien ins�gs f�rst p� 1820-talet och var �nnu en nyhet f�r de flesta n�r den h�r boken skrevs. F�rfattaren Arvid H�gbom fr�n V�nn�s hade som tjugo�ring skrivits in som student vid Uppsala universitet, d�r han redan efter �tta �r doktorerade och genast blev docent i geologi. N�r han 31 �r gammal skrev boken om istiden var han tillf�rordnad professor i mineralogi. Vid femte upplagan 1919 hade boken tryckts i �ver 20.000 exemplar. 7. Harald Wieselgren, Lars Johan Hierta : en f�rk�mpe f�r utve…